lolaas

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. men igår hade jag en riktigt usel kväll. Du var där. och jag saknar dig. det verkar aldrig riktigt ta slut. var längesen jag kände mig så himla ensam och utelämnad. men jag har lovat mig själv att inte gråta mer. jag ska inte gråta mer över dig. det är svårt att veta vart man ska ta vägen. svårt att veta vad man ska göra. det gör så ont. det är bara du som kan få det att gå bort. tänkte att om jag går och lägger mig kanske det bli bra, sover och vaknar på ny kula i morgon. men nej.. det finns kvar. tomheten. ensamheten. gick och la mig redan vid tio. på en lördagskväll? men visst skulle jag vakna igen vid ett. det var jobbigt. låg och vred och vände i timmar. sista gången jag kollade på klockan var hon närmre fyra. sen har jag vaknat titt som tätt resten av natten. tyckte mig höra en massa otäcka ljud och gud vet vad.  nu vill jag att min mamma och pappa ska komma hem. har varit ensam hemma hela helgen, tur att johan var hemma i fredags iaf. för er som inte vet det så är johan min finafina tvillingbror. kan inte förklara.. fan. är trött på allt och jag orkar fan inte anstränga mig längre. känns på något vis som att det alltid är jag som ska anstränga mig. ger upp snart.